Blodtrycksprovtagning och medicinhöjning.

Igår besökte jag alltså återigen hälsocentralen för att få mitt blodtryck mätt. Som vanligt var det väl en normalstressig dag före provtagningen. Det försökte jag kontra med att åka till HC lite tidigare för att få sitta i lugn och ro och kanske varva ned lite. Men den där pseudosterila doften som alltid finns i landstingens väntrum, påminner tillräckligt mycket och tillräckligt tydligt om att jag är någonstans där jag egentligen inte vill vara – med viss nervositet som följd. Men det brukar ju vara så, så att mätvärdena borde ändå vara jämförbara med tidigare tillfällen.

Sjukdom hade också drabbat hälsocentralen, så jag fick träffa en annan människa än vanligt. Det gör mig inte så mycket, även om det brukar bli träligt att få berätta om historier om det skulle krävas.

Så mitt tryck då, det var fortfarande inte inom bra gränser. Mitt undertryck hade gått ned, det är förstås bra – och pulsen var också lägre jämfört med senaste mätning.

Damen i fråga vill förstås ta ett mätvärde till efter några minuter, när jag hade fått sitta still en stund. Det brukar snarare höja puls och tryck för mig då väntan och nervositet blir än mer påtaglig. Tyvärr bestämde sig damen för att förhöra sig om min livsstil. Hon frågade om jag motionerade. Sällan, svarade jag. Promenerar du då? Då tänkte Danne “Tja, för mig med mitt blodtryck så ska jag undvika mer intensiv träning, då faller det tillbaka på promenader för att göra någonting snällt men ändå pulshöjande.” Så jag svarade: “Det räknar jag som motion”.

Då frågar damen om jag har fått information om att kost och motion kan påverka blodtrycket…

Och då brann jag av i damens ansikte. Det är helt ok att jag måste träffa nya personer när de har personalbrist. Det är också helt ok att alla människor inte behärskar telepati och förstår vad jag tänker. Jag har full förståelse för att hon inte känner till hela min historik, har följt min blogg eller överhuvudtaget vet vad jag gått genom och går genom.

Men hon har i alla fall tillgång till en journal att kunna kolla i. Vilket hon inte gjort. Och det, det gör mig förbannad. Väldigt förbannad. Det känns så arrogant att inte läsa på när man har möjligheten till det – och dessutom drista sig att ge mig plattityd-råd när jag stått under medicinering i nästan ett år. Där det finns ett antal värden upptagna i journalen som blivit bättre under hela perioden. Suck!

Vid det andra testet av blodtrycket hade övertrycket gått upp 20 enheter. Det mätresultatet blev ju bra – eller?

“Vi bokar in dig på en ny tid nästa vecka. Läkarna brukar vilja ha flera mätvärden innan de bestämmer sig för om de ska dosjustera.”

I morse ringde min läkare – hon som normalt bara skickar brev – och bollade lite om idén att höja doseringen på min senast insatta medicin. “Kör på” svarade jag. Så nu är jag uppe på 150mg metaprolol per dag. Det blir nog bra det. Hon avbokade också blodtrycksmätningen som distriktssköterskan bokade in nästa vecka. Jag har en ny tid om 6-8 veckor. Det blir bra det också.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *