Urk, jag mår illa.

Födelsedag och måldatum för viktnedgång. Jag missade förstås målet, men jag knaprade av några kilo ändå. I morse vägde jag 107,1 kg, vilket förstås är en ansenlig nedgång i sig. Jag blir förvånad om vågen visar mindre än 110.0 i morgon dock. Det blir en lång promenad i morgon för att vara snäll mot kroppen.

Idag har jag syndat rejält. Toast till förrätt, mer toast och klyftpotatis till varmrätt. En princessbakelse till efterrätt.

Ja, det var gott. Nej, det var inte lika gott som jag förväntade mig. Var det värt det? Nej, måste jag nog svara, det var det inte. Jag har varit trött/groggy i ett antal timmar nu. Benen känns tunga och jag känner mig ytterst slö.

Jag kommer nog att ha en kolhydratbaksmälla i morgon. Fast, det finns en ljusning på himmelen. Det blir ännu lättare än tidigare att säga nej till kolhydrater. Urk, jag mår faktiskt illa. Skaldjur och sås och lite grönsaker hade funkat kanon som förrätt. Till varmrätten kunde jag skippa både toast och klyftpotatis och nöja mig med kött, vitlöksost och grönsaker. Jag hade varit pigg, inte stört kroppen men minst lika mätt. Av det här skälet var det värt det. Jag märker hur värdelösa kolhydrater är för mig, just nu.

Någon dag, om ett halvår eller så kan jag antagligen släppa till lite mer. Jag kanske till och med tolererar kolhydrater. Frågan är bara vad de tillför. Hur som helst längtar jag till den dag då jag inte behöver välja. Då jag kan äta precis vad jag vill utan att det får någon större negativ inverkan.

Jag har en känsla av att när jag väl är där kommer jag ändå inte att utnyttja min fulla valfrihet. Men det kommer att kännas bra att ha den.

Lång promenad i morgon, som sagt. Träningsbelastningen måste öka lite mer… 🙂

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *