100kg betong och ~600mg magnesium

Nu ska jag äntligen ta mig i kragen och tycka till om ett relativt viktigt mineral. Märk väl, jag är inte den första och antagligen inte den sista att prata om magnesium – men det verkar inte vara helt vanligt att göra den kopplingen jag gjort. Men återigen, jag inbillar mig inte att jag är först – jag återkommer till det. Men en sida till på The Interwebs kan inte skada för att lyfta själva grejen.

För någon månad sedan drygt fick jag börja äta Felodipin. Det är en Kalciumkanalblockerare. Vad är då en sådan?

En grupp läkemedel som verkar genom att selektivt hämma kalciuminflödet genom cellmembran eller verkar på frisläppande och bindning av intracellulära kalciumdepåer. Eftersom de bidrar till avslappning av glatt muskulatur används de terapeutisk för behandling av högt blodtryck och cerebrovaskulär kramp, för sin skyddseffekt på hjärtmusklerna, och för att lösa livmoderkramper.

Min första, eller kanske andra fundering blir ju, vad som normalt ser till att kalciumbalansen fungerar som den skall. Någonting borde ju normalt finnas där för att balansera kalcium.

Och precis som natrium och kalium ska hållas i balans för koksaltnivåerna så balanseras även kalcium av, just det, magnesium.

Då blir jag ju fundersam och googlar rätt raskt: magnesium obesity insulin resistance hypertension. Då får man många träffar, varav den första drösen är referenser till olika typer av vetenskapliga studier. De pekar dessutom alla (tja, de som jag faktiskt tittade på) att magnesiumbrist så gott som alltid påträffas hos de som har det metabola syndromet (t ex övervikt – särskilt bukfetma, högt blodtryck, insulinresistens/diabetes typ 2).

Känns det igen?

Så varför rekommenderar inte farbror eller tant doktor magnesiumtillskott omedelbums? Ja, det är ju vid det tillfället jag tar på mig foliehatten och tänker mig att ingen kan patentera ett mineral. Nu är det inte något monopol på felodipin heller, men jag misstänker att de läkesmedelföretag som har den på repertoaren säkert hellre säljer någonting lite mer komplicerat än ett enkelt grundämne.

Hur som helst läste jag på lite mer. Det går inte att överdosera magnesium – eller tja – det är klart att man kan det, men det blir föga effekt annat än att det kommer ut igen, rätt fort. Och på det rinnande obehagliga viset. En annan beskriven biverkning är… LÅGT BLODTRYCK. Det tar, verkar det som, väldigt lång tid att återställa magnesiumnivåerna. Ungefär 1% av magnesiumet bor i blodomloppet. Det ger därför ganska lite att försöka mäta halten med urin- eller blodprov. Man måste göra cellanalys, vilket är dyrt och omständligt. Upptaget av magnesium är relativt uselt, nästan oavsett i vilken form man försöker få i sig det (iv-dropp går lite fortare, men är inte lättillgängligt för gemene man). Men jag käkar extra magnesium, så mycket jag kan utan att behöva besöka toaletten för ofta, så gör jag i alla fall vad jag kan.

Det kommer att ta närmare 6-12 månader innan jag lyckas återställa nivåerna till vart de ska vara – om man får tro forskningen. Och det är då felodipin är en bra idé. Det är någonting som verkar direkt och ger effekt. Högt blodtryck är ju inte bra. Att vänta 6-12 månader på att sänka det med tillskott av magnesium är inte bara chansartat, det är direkt oansvarigt.

Men. Det är svårt att överdosera. Det är vanligt att dagens människor har olika grad av underskott av magnesium. Det är ett viktigt mineral och brist är tydligen närmast garanterat vid det metabola syndromet. Så varför är det inte en standardrekommendation? På lång sikt är det ju en del i livsstilsförändringen till ett medicinfritt liv. Jag förstår inte riktigt…

Det blev ingen motion idag. Det blev kånkande på 100kg betong samt gjutning av fundament till den nya brevlådan. Det blev tillräckligt ansträngande för att räknas som ett träningspass tycker jag nog.

3 thoughts on “100kg betong och ~600mg magnesium

  1. Är inte magnesium dessutom viktigt för avgiftningen i kroppen. Så för låga magnesiumnivåer ger också större förgiftning?

    1. Magnesium bakar världens godaste kanelbullar till fikat i bersån. Magnesium är en fantastiskt balanserad pratkvarn vid den där skittråkiga middagen. Magnesium är varmt solsken på axlarna när man guppar i en båt. Magnesium är doften av nyklippt gräs och syren och ljudet av svalor som leker. Magnesium är gulliga kattungar på Youtube.

      Men jag hittar inte någonstans att magnesium skulle ha en detoxifierande effekt. Nu vill jag inte slå ned påståendet för jag vill ha så mycket vatten jag kan på min magnesiumkvarn. Mina källor är inte kompletta, så klart, vart kan jag lära mig mer?

      1. Den som googlar ska finna! (Ok, det saknas en länk till faktiska studier, men det gör också resten jag skrev).

        MAGNESIUM IS A POTENT DETOXIFIER
        Magnesium is utilized by the body for all sorts of detoxification pathways and is necessary for the neutralization of toxins, overly acidic conditions that arise in the body, and for protection from heavy metals. It plays a vital role in protecting us from the onslaught of man-made chemicals all around us. Glutathione, an antioxidant normally produced by the body and a detoxifier of mercury, lead and arsenic among others, requires magnesium for its synthesis. According to Mark Sircus, in Transdermal Magnesium Therapy, a deficiency of magnesium increases free radical generation in the body and “causes glutathione loss, which is not affordable because glutathione helps to defend the body against damage from cigarette smoking, exposure to radiation, cancer chemotherapy, and toxins such as alcohol and just about everything else.”

        When our bodies are replete with magnesium (and in balance with the other essential minerals) we are protected from heavy metal deposition and the development of associated neurological diseases. As Dr. Carolyn Dean explains, “Research indicates that ample magnesium will protect brain cells from the damaging effects of aluminum, beryllium, cadmium, lead, mercury and nickel. We also know that low levels of brain magnesium contribute to the deposition of heavy metals in the brain that heralds Parkinson’s and Alzheimer’s. It appears that the metals compete with magnesium for entry into the brain cells. If magnesium is low, metals gain access much more readily.

        “There is also competition in the small intestine for absorption of minerals. If there is enough magnesium, aluminum won’t be absorbed.”

        (Från http://www.westonaprice.org/vitamins-and-minerals/magnificent-magnesium)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *