Monthly Archives: June 2012

Lång promenad idag. Motvind hela vägen till södra allen’s start. Medvind hela vägen till Kubikenborg. Motvind hela djäveluppförsbacken hem. Men ytterligare 8 kilometer är lagda till handlingarna.

Jag testar att visualisera på ännu ett vis tills vidare. Jag har alltid velat ha en liten ticker som visar progress på något vis. Nu har jag kommit en tredjedel på vägen, då känns det lite mer hoppfullt och “värt” att visa upp.

Så i morse, stod vågen på 112 kg. En större milstolpe än att ha tappat 15 kilo, vilket jag kunde visa på igår. Nu är alltså 16 av 48 kilo avklarade. Exakt en tredjedel. Och det på 3 månader och en vecka ungefär. Det innebär att strax efter nyår skulle jag nå min målvikt med nuvarande tempo.

Det tror jag inte att jag kommer att lyckas med. Nu har viktnedgången varit ganska bra hittills, absolut, men det har varit en del slarv och avsteg. Avsteg kommer jag nog att fortsätta med, men jag kan ju försöka hålla igen i alla fall. Slarvet däremot, det ska bort. Därför tror jag att jag i teorin kan hålla ett högre tempo i nedgången.

Men det finns två saker som talar mot. Viktnedgången i sig kan motarbeta viktnedgången. Ju lättare jag blir desto lägre blir belastningen jag utsätter mig för (vid samma intensitet). Så jag måste öka intensitet för att bibehålla energiåtgången. Det andra är förstås att ju närmare jag kommer en normaliserad vikt, desto mindre sugen kommer kroppen att vara att släppa på sina reserver. Det kan helt enkelt gå långsammare. Men, som kontring till detta:

Jag vill röra på mig mer och med mer intensitet nu samt att jag kommer att ligga lågt i energiintag och högt i energiförbrukning. Även om kroppen vill hushålla med energin kommer den inte att kunna göra det riktigt så enkelt. Kampen fortsätter. Och här kommer tickern!

Veckouppdateringen!

Det innebär -15 kg sedan start. Lite skakigt de senaste två veckorna men nu är det nya tag. 33 kg kvar att förlora, så om ett kilo så är en tredjedel avklarat.

Nästa måndag är det inmätningsdags för att se om några centimeter förlorats (vilket jag förstås känner och märker, men måttbandet ska få säga sitt).

Nu blir det kött, ägg, smör andra feta mjölkprodukter ett tag framöver. Tja, förutom de två planerade miniavvikelserna. Det kan nog slinka ned en färskpotatis på midsommarafton och helgen efter är det Kopparpannans sommarträff. Risken finns att jag åtminstone måste provsmaka det som serveras…

Trött, seg och likgiltig.

Dagens promenad kändes mycket sämre än vad resultatet visade. Jag höll, trots min upplevelse, mycket högre tempo än vad jag hade kunnat göra för en månad sedan. Men det var likväl milsvid skillnad i känsla idag jämfört med turerna tidigare i veckan. Här redovisas problemen:

  • 17,5 cl rödvin
  • 30ish cl öl (ale och stout)
  • 100 gram vit choklad.
  • 1 liter popcorn.
  • 4 cl whisky

Rödvin innehåller inga kolhydrater att prata om, men alkohol däremot som pausar fettförbränningen. Vinet och whiskyn bär skuld till avbrott i min normala energitillförsel.

Ölen är inte sockerfri. Inte någon större mängd, men ändå.

Popcorn. Så djävla gott, men ack så korkat för mig att käka. 24 timmar senare och psoriasisen bråkar, kliar och fjällar. Dessutom inte helt kolhydratsnålt.

100 g vit choklad. Jag vet att det kanske låter underligt, men vit choklad är den choklad jag gillar bäst. Och då är det ju inte ens choklad. Helt galet. Fråga inte ens varför jag skulle få för mig att äta chokladen. Det finns ju inget som helst gynnsamt med det.

Så vad blev resultatet av den här lördagsdekadensen?

  • Psoriasisen konstrar.
  • Jag gled ur ketos.
  • Jag band upp drygt ett kilo vatten i kroppen.
  • Det var helt horribelt att försöka motionera.
  • Jag har varit trött hela söndagen.

Nu blir det ägg och smör till kvällsfika. I morgon ska jag försöka hinna med både en längre promenad och lite styrketräning. Glykogenet ska ut. Bort. Och själv ska jag använda munkavle tror jag.

Fullt upp på dagarna, fullt upp på kvällarna.

Fullt ös på jobbet men ändå energi för att göra saker hemma istället för att dega framför datorn hela kvällen. Det känns nästan fantastiskt att ha den här energinivån, och det även utan snus och koffein. Obegripligt nästan. Det är skönt att kunna stanna upp och faktiskt reflektera över det och inte bara rusa vidare.

Viktnedgången har avstannat lite och jag kan peka på en mycket stark misstanke. Jag har inte fört viktdagbok särskilt rigoröst. Tja, faktiskt inte alls de senaste dagarna. Hämtmat är alltid klurig att uppskatta, speciellt när man faktiskt inte alls kan receptet. Igår blev det kycklingspett i jordnötssås. Jordnötter är inget vidare lågkalorimässigt sett, men det var gott och riset står jag så klart helt över i alla fall.

Men skärpning måste till, åter till full kontroll över vad jag stoppar i mig. Det är pinsamt tydligt att om jag inte håller koll och granskar det jag sätter i mig, sätter jag i mig för mycket eller saker med lite för fel näringsinnehåll. Självbedrägeriet innebär ju att om jag inte bokför det kan det inte vara farligt. Rätt korkat. Omedelbart upphörande beordras härmed.

Jag fick brev från min familjeläkare idag. Dubbla dosen av blodtrycksmedicin omedelbums. Och det är väl en bra idé, eftersom tidigare dos inte haft någon effekt. Därifrån jag kommer skulle jag gärna ha sett lite fler rekommendationer, men icke. Jag hade tydligen också förhöjt långtidssocker (inte konstigt med tanke på hur jag åt veckorna innan testet) men också hög urea. Inte osannolikt att det beror på att jag äter lite mer protein än tidigare. Eller så är njurarna inte helt ok. Läkaren trodde också att jag hade gikt. Vilket jag inte har eller har haft. Men jag fick fortfarande inga värden. Nästa gång vill jag gärna ha möjligheten att tolka själv. Jag får nog begära ut min journal.

Hur som helst blev jag också kallad till ett nytt provtillfälle för både blodtryck och nya blodprov (uppföljning till medicinhöjningen misstänker jag). Jag antar att jag kommer att få begära ut journalen om jag ska få de siffrorna. Men jag ser fram mot att få jämföra hur som helst. Vad har motion, viktnedgång, medicin och andra livsstilsförändringar åstadkommit på bara några få månader. Spännande värre.

Chicken Tikka Masala och en skön promenad

Häromkvällen hade jag ett antal äggvitor över efter att ha gjort vaniljkräm och chokladglass. Jag testade därför en variant på recept med ägg (jag knäckte ned tre hela ägg till de kanske 6 befintliga äggvitorna), fiberhusk och lite grädde. Det fick svälla lite och bakades sedan av i 15 minuter till någonting som liknande en blek och kanske lite tunn tjockpannkaka.

Det fick duga som substitut för naanbröd till lunchen och middagen. Mättar bra med så mycket ägg och kyckling med sås skadar inte heller. Det blev inget gigantiskt matintag idag direkt, så det fick stanna på följande:

Nu är det en överhängande risk att jag kommer att kvällsfika lite, så räkna på en 3-400 kcal kanske.

Kvällspromenaden, om än det korta varvet kändes brilliant. Det var länge sedan jag med mina taxben kunde hålla 6 km/timme tempo. Jag fick dessutom lite mindre mjölksyra än igår i vaderna och det blev aldrig “för tungt”. Jag kunde hålla tempot och var inte slut när jag kom hem heller. Energi från fett är inte fel när det inte blir mer intensivt än vad det blev. Och det var ingenting annat än skönt heller. Jag testar också att infoga själva träningen på något nytt mirakulöst datatekniskt vis. Syns det så syns det. 🙂
Edit: [Men inte fan visades det snyggt inte… Jag ska nog luska lite mer i det där]