Jag ber om ursäkt i förväg…

Så nu är jag nyss hemkommen från vårdcentralen och blodtrycksmätningen. Den känsla jag burit med mig av att ha varit duktig fick sig en rejäl törn. 190/115 landade blodtrycket på. En viktnedgång på dryga 7kg (sedan senaste mätning) har inte haft någon särskild effekt. Mer motion än “tidigare” har inte haft någon särskild effekt, men det som är tråkigt är förstås att medicinen inte har haft någon särskild effekt.

Var och en kan jag förstå att det inte är någonting himlaomvälvande, men i kombination borde det väl ha hänt någonting mer!

Så nu kapas nikotin och koffein, det förstnämnda för gott och det sistnämnda på obestämd framtid. Därför ber jag om ursäkt i förväg. Jag kommer nog att vara en smula mer retlig och än mer rabiat än vanligt. Det är inte min mening och jag hoppas att jag kan kontrollera det i så hög grad som möjligt, men minns att om jag är mer otillbörlig än vanligt så beror det troligen på abstinensbesvär. Det brukar ta en vecka eller så tills jag börjar bli som folk Danne igen. Resterande dagar den här veckan tänker jag nog ta min ledighet på allvar. Kan jag undvika folk är det nog till glädje för alla parter.

Så från att nu vara rätt nedstämd men bestämd, måste jag titta på mina kurvor igen och berömma mig själv för de förändringar jag åstadkommit hittills. Att inte låta det här “bakslaget” störa ut de framgångar jag haft. Jag tror jag ska plocka upp någonting från golvet eller beundra mina tår för att påminna mig själv om hur bra det egentligen går.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *