Det får nog bli VLCD i några dagar istället.

Eller tja, jag vet inte hur länge, men jag tänker inte sitta fast på 119,2 kg för all evighet. Så nu får det bli pulverpåsar ett tag. Jag tycker faktiskt inte att det är så plågsamt som man skulle kunna tro. Det blir ren och faktisk effekt. Ska jag “fuska” så får det vara planerade avsteg och då tänker jag ändå hålla mig till någonting lågkolhydrataktigt.

Fördelen jag kan se på någon veckas sikt, eller två, eller hur långt jag nu orkar den här gången, är att magsäcken tenderar att skrumpna ihop lite. Då får jag i mig lite mindre mat när jag går tillbaka till lågkolhydratkosten.

Det viktigaste är att jag får passera den här platån en gång för alla. Det kommer alltid flera platåer, det vet jag, men det är lite tröttsamt att stampa på dem – hur mycket än min kropp tycker att det är bra med stabilitet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *